Hos oss utvecklas nationella kvalitetsregister till
kraftfulla instrument för att förbättra svensk sjukvård.

Ola Rolfson, registerhållare för Höftprotesregistret

Ola Rolfson, registerhållare för Höftprotesregistret.

2018-01-31
Patientrapporterat utfall kan förutsäga omoperationer

Patienter som får en höftprotes inopererad får ett år efter operationen en enkät där de svarar på frågor om hälsotillståndet. En studie med 76 000 patienter i Svenska Höftprotesregistret visar att deras svar i viss mån kan förutsäga framtida omoperationer.

Enkäter som mäter patientrapporterat utfall kallas PROM, Patient-Reported Outcome Measure. Detta används som mått på vårdens kvalitet och för att undersöka vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst. Nu är det visat att PROM också kan användas för att förutsäga hur det kommer att gå för patienterna.

Nya studier väntar
Patienterna som ingick i studien hade fått höftprotes inopererad på grund av artros. Ett år efter operationen besvarade de frågor om smärta, funktion och hälsorelaterad livskvalitet. PROM visade sig vara måttligt bra på att förutsäga omoperationer. Om man lägger till andra variabler skulle förutsägelseförmågan troligen öka.

–  I kommande studier vill vi lägga till ytterligare variabler som andra sjukdomar, socioekonomiska förhållanden, operationsmetod, typ av protes och kanske vilket sjukhus man opererats på, säger Ola Rolfson, registerhållare för Höftprotesregistret.

De problem som kommer fram i PROM-enkäterna kan ha flera olika orsaker. Protesen kanske hoppar ur led eller sitter löst. En muskel kanske inte har läkt efter operationen eller det kan finnas en lågaktiv infektion. Dessa problem kan i slutänden leda till omoperation, men det kan dröja många år. Ändå hade alltså patientrapporterat utfall efter bara ett år en viss förutsägande förmåga. Ola Rolfson menar att det är ett tecken på att PROM är en stark kvalitetsindikator som man bör fästa stor vikt vid.

Riskgrupp kunde kallas till kontroll
– Vi höftprotesopererar väldigt många patienter idag och för de allra flesta blir resultatet bra. Så eftersom sjukvården har begränsade resurser har vi i princip slutat kalla till kontroller efter operation, säger Ola Rolfson.

De nya forskningsresultaten visar att man kanske relativt enkelt skulle kunna hitta grupper av riskpatienter som man kunde kalla till kontroller. Då kunde man operera om de patienter som behöver det tidigare. Det skulle minska deras lidande och spara sjukvårdens resurser. Man skulle troligen också hitta patienter som är i behov av träning eller information.

Med dagens lagstiftning får man inte använda uppgifter i kvalitetsregister för beslut om enskilda patienters vård. Det skulle diskriminera de patienter som väljer att inte vara med i registret. En lösning skulle vara att enkätsvaren hämtades in till journalen. Därifrån kunde de sedan exporteras till kvalitetsregistret.

Charlotta Sjöstedt

Referens:
Can patient-reported outcomes predict re-operations after total hip replacement? 
Eneqvist, T., Nemes, S., Bülow, E., Mohaddes, M., Rolfson, O.
International Orthopaedics, pp. 1-7. 2018